Inledning

exPLAINer är resultatet av ett sju veckor långt studentprojekt som jag genomförde vid Designhögskolan i Umeå hösten 1997. Projektets inriktning var att se till förståndshandikappade användares behov, begränsningar och möjligheter för att ge förslag till användarvänliga elektronikprodukter som hjälp till ett själsvtändigare liv. Detta projekt har genomförts i samarbetat med SIH (Statens Institut för Handikappfrågor i skolan) Läromedel i Umeå och handledare har varit prof. Mike Stott, Designhögskolan.

Förståndshandikapp - en bakgrund

Vad är förståndshandikapp?
I Sverige har ca 400.000 människor (5% av befolkningen) en lägre intellektuell förmåga än vad som anses vara normalt. Intellektuell begåvning är den sammanlagda uppfattningen av:

• Förmågan att arrangera upplevelser till en verklighetsuppfattning
• Förmågan att, med hjälp av verklighetsuppfattningen, styra tankar och handlingar mot olika mål
• Förmågan att utveckla ett språk som stöder tanken och som underlättar kontakten med andra människor

Graden av förenkling och konkretisering av verkligheten varierar mycket inom gruppen, och därför delar man in den i ett antal nivåer av begåvningshandikapp.

Tre nivåer av förståndshandikapp
Allas vår mentala förmåga utvecklas i nivåer, vars steg alla är olika i kvalitativa termer. För att särskilja de olika stegen brukar man ange dem som A, B, C och D-nivåerna (Piaget et al), som är sammankopplade med normala barns mentala utveckling.

• A-nivån 0-2 år, 0,5% av befolkningen (gravt handikapp)
• B-nivån 2-7 år, 1% av befolkningen (medelsvårt handikapp)
• C-nivån 7-12 år, 3,5% av befolkningen (lätt handikapp)
• D-nivån 12 år och uppåt, resterande 95% av befolkningen

Förståndshandikappade befinner sig i nivåerna A, B och C. Den fiktiva användaren i detta projekt, Maria, befinner sig på C-nivån - hon är lätt förståndshandikapp.

Alla människor är olika, även förståndshandikappade
De förståndshandikappades enda egentliga handikapp är deras intellektuella begåvning. De har en enklare och mer konkret verklighetsuppfattning än normalbegåvade människor. Andra mentala komplikationer beror ofta på dålig miljö. Det är viktigt att man inte jämställer vuxna förståndshandikappade med barn i samma utvecklingsnivå, då den förståndshandikappade faktiskt är vuxen, både kroppsligt och erfarenhetsmässigt. Behandla aldrig en vuxen försåndshandikappad som ett barn. Däremot brukar det vara relativt vanligt att den förståndshandikappade har något eller några fysiska tilläggshandikapp. De vanligaste är:

• Talstörning
• Synnedsättning
• Rörelsehinder
• Hörselskada

I psykologiska sammanhang brukar man säga att det finns inte en människa som är den andra lik, och detta gäller särskilt förståndshandikappade. Deras kognitiva förmåga begränsas ytterligare av eventuell synnedsättning och hörselskador. Dessutom, på grund av deras relativa oförmåga att ta emot och tolka andra sinnesintryck än syn och hörsel, gör att det ofta är svårt att kommunicera via andra mentala kanaler.

Psykiska hälsoaspekter
Många förståndshandikappade i C-nivån har ofta problem med sin psykiska hälsa. De har en relativt hög medvetandenivå vilket gör att de grubblar mycket över sig själva, sitt handikapp och meningen med livet. De frågar sig ofta frågor som "varför är jag så dum?", "jag kan ingenting!", "ingen tycker om mig!" osv. Förståndshandikappet gör också de inte kan tolka och utttrycka sina känslor särskilt bra. Detta leder i värsta fall till djupa depressioner och även raseriutbrott mot föremål i omgivningen. Trots att de utgör 3,5% av befolkningen blir deras problem sällan uppmärksammade av samhället.

Psykosociala aspekter
Eget boende och arbete är en stor dröm för många handikappade i C-nivån, och det är också målet för den moderna rehabibliteringsverksamheten i dagens svenska samhälle. Det ger också stora problem. Medmänniskorna i den nya omgivningen är inte van vid att kommunicera och leva med förståndshandikappade, liksom att den förståndshandikappade inte alltid vet hur man kommunicerar och lever i det offentliga samhället. Missförstånd och fördomar kan i många fall få stora negativa koncekvenser för den förståndshandikappade.

Det valda problemet
Ett av de största hindren som lindrigt förståndshandikappade med eget boende har är att klara vanliga vardagssituationer i hushållet. För att exempelvis klara av att tvätta sina kläder behövs alltid personell insats för att sköta maskiner. Om den förståndshandikappade själv kan sköta maskinerna skulle dennes självkänsla och oberoende öka betydligt. Dessutom skulle de personella resurserna kunna omfördelas till social verksamhet, vilket är mycket vikitgare för den handikappade.

Tvättstugan - en probleminventering

Boka tvättid
Maria har problem med att förstå bokningslistan som hänger utanför tvättstugedörren. Den ser annorlunda ut jämfört med Marias egen almanacka hemma i lägenheten. Ofta händer det att hon bokar fel, och glömmer bort att hon hade tvättid.

Läsa tvättråd
Tvättrådslapparna är mycket svåra att läsa för Maria, särskilt när plagget är tvättat många gånger. Färgen har nötts bort eller så har lappen rivits av. Texten är ofta liten och lapparna sitter ibland på undanskymda ställen.

Förstå tvättråd
Symbolerna är inte lätta att förstå för Maria. Risken är stor att hon blandar färgade plagg och tvättar i fel temperatur. Ibland stoppar hon också fel plagg i torktumlaren, vilket resulterar i krympta kläder.

Sköta maskinerna
Maria klarar inte av att dosera tvättmedlet, eller att ställa in program och temperatur rätt. Hon kan klara av strykjärnet men hon är rädd för att bränna sig. När hon väl har satt igång maskinerna, har hon problem med att komma ihåg det efter en tid.

Konceptet - exPLAINer

Förutsättningar
Projektets teknikhorisont låg fem-tio år framåt i tiden. Flera av de tekniska lösningarna fanns redan som prototyper och borde vara tillgängliga inom tidsramen. Lösningen krävde troligen också ett heltäckande fiberoptiskt nätverk i bostadshuset.
Inga ekonomiska hänsyn togs i detta projekt huruvida ett sådant system var ekonomiskt lönsamt.

Smart tvättstuga ger råd
Min idé var att göra tvättstugan till ett "smart rum" där alla apparater är sammankopplade och har stora lättavlästa skärmar med ett skräddarsytt gränssnitt för Maria. Apparaterna förklarar för Maria vad tvättråden betyder och hur hon ska agera. Systemet övervakar också hennes agerande passivt. Eftersom tvättstugan är allmän, aktiveras bara Marias gränssnitt när hon är i lokalen. Hennes närvaro registreras via en vanlig kortläsare vid dörren.

Kommunicerande produkter
Vävda tvättrådschip - små tvättbara och passiva chip av elektronisk textilfiber finns i alla plagg som Maria äger. Kan vara en framtida standard för alla plagg, eller ditsydda i efterhand. Behöver ingen egen strömförsörjning. Sändare på de övriga produkterna i tvättstugan läser informationen som består av tvättemperatur, stryktemperatur och ev. specialbehandling.
Arbetsbänken - en intelligent arbetsyta som aktiveras när ett plagg med tvättrådschip läggs på den. Hela ytan är en robust, vattentät mottagare. på väggen ovanför sitter en stor platt skärm som presenterar tvättinstruktionerna och annan viktig information för användaren. I detta fall prenteras instrutionerna mest som pictogram.
Tvättkorgarna - känner vilken sorts tvätt som läggs i dem och varnar med en ljudikon om användaren sorterar fel.
Tvättmaskin - en intelligent tvättmaskin med elektronisk styrning. Frontpanelen är en bildskärm med softkeys och vred. Känner vilken sorts tvätt som läggs i dem och varnar med en ljudikon om användaren sorterar fel. Är också utrustad med automatisk tvättmedelsdosering.
Torktumlare - en intelligent torktumlare med elektronisk styrning. Frontpanelen är en bildskärm med softkeys och vred. Känner vilken sorts tvätt som läggs i dem och varnar med en ljudikon om användaren sorterar fel.
Torkskåp - ett intelligent torkskåp med elektronisk styrning. Frontpanelen är en bildskärm med softkeys och vred. Känner vilken sorts tvätt som läggs i dem och varnar med en ljudikon om användaren sorterar fel.
Strykjärn och strykbräda - intelligent strykjärn och strykbräda med elektronisk styrning. Den bredvidstående väggpanelen är en bildskärm med softkeys och vred. Känner vilken sorts tvätt som läggs på brädan och varnar med en ljudikon om temperaturen är för hög.

Personligt gränssnitt
Pictogram - informationen på tvättråden samt eventuella felmeddelanden presenteras som tydliga grafiska symboler, sk pictogram.
Tydligt syntetiskt tal - pictogrammen kompletteras med syntetiskt tal om användaren själv vill.
Ljudikoner - all sortering som utförs av användaren kvitteras av ljudikoner, glada och ledsna beroende om användaren sorterar tvätten rätt eller fel. Varje maskin har en egen ljudikon - vilket gör det lättare för Maria att särskilja dem lättare.

Rådgivande mjukvara
Sytemet guidar Maria genom tvättningen, men hon måste själv ta alla beslut. Det är en viktigt del i användargränssnittet, den förståndshandikappade får inte bli en slav under tekniken - hon måste alltid kunna kontrollera den.
Systemet läser också av tvättkorgen i Marias lägenhet och ger råd om att det snart är dags för tvättning. Programmet övervakar också maskinerna och ger Maria signaler via hennes TV i lägenheten om att maskinerna i tvättstugan är klara.

Nätverket i huset
Apparaterna i tvättstugan, tvättstugans server, tvättstugans bokningslista samt TV:n och tvättkorgen i Marias lägenhet är alla sammankopplade via ett fiberoptiskt nätverk som ingår i ett större nätverk i bostadsområdet.
ID-kortet (nyckeln) används av Maria för att låsa upp och samtidigt identifiera sig för systemet när hon använder tvättstugan.

Sammanfattning

I denna artikel har jag beskrivit "exPLAINer", ett projektarbete vid Designhögskolan från hösten 1997. Syftet med projektet var att undersöka hur lindrigt förståndshandikappade vuxna med eget boende kunde dra nytta av dagens och framtidens informationteknologi, för att underlätta deras vardag och göra dem mer oberoende av hjälp från andra.
Lösningen jag kom fram till var en "smart tvättstuga" med ett personligt och anpassningsbart användargränssnitt för varje användare. I och med detta kan informationen presenteras på ett så pass konkret sätt att den förståndshandikappade själv kan använda tvättstugan, utan oönskad assistans från hemhjälp eller anhöriga.
Några praktiska försök eller användarstudier fanns det tyvärr varken tid eller resurser för i detta projekt, så det finns ingen utvärdering tillgänglig.
SIH Läromedel uttryckte dock sin önskan att gå vidare med projektet i någon form.

Diskussion
En fråga man avslutningsvis bör diskutera är följande:

- gör sådana lösningar som exPLAINer att vi blir mer beroende av tekniken, även om målsättningen har varit den motsatta?

Litteratur

Bauth, R.; Jönsson, B., Svensk, A.: Just Give Us The Tools, 1996
http://www.certec.lth.se/publications/books/tools
Jönsson, B., Svensk, A.: Technology and Differently Abled People, 1994
http://www.certec.lth.se/publications/books/technology
Manhem-Frändesjö, Toftefelt-Axelsson; Förståndshandikappade med eget boende i Göteborg (rapport), 1994
Negroponte, N.: Leva digitalt, 1996
Nielsen, J.: Usability Engineering
Norman, D.: Things that Make Us Smart, 1993
Preece, J.: Human-Computer Interaction, 1994