Sammanfattningar'98

Sammanfattningar'98

Navigational tool for blind people

Ulrika Vejbrink

There is a wish among most people to walk around on their own whenever they want to. Most of us can do this without any help and we are so used to it that we never reflect over it. But for people with visual impairments, travelling around independently is a major problem.The WayFinder is a personal tool that helps the user with orientation and navigation. At any point during a walk outside, the user can ask the WayFinder to tell the precise location as well as describe the close surroundings.The user can also ask the WayFinder to describe the route to a certain place and furthermore ask it for guidance, with real time advises on the direction of walk at every point of the chosen route.

SpaceCharcoal

J-P Hagström

Imagine having a pencil that can leave a trail floating in the air - this would enable 3D sketching, a new way to explore form.Until now computers have been too slow for virtual reality and stereoscopy to be of practical use as a design tool. Now, with increasing processor capacity, VR environments are becoming useful and it is time to explore how.SpaceCharcoal combines the advantages of the initial design sketching and the rough sketch-model making. This reduces the current need to verify the designs as physical sketch models, as well as forms a more creative way of sketching in a computer 3D-environment.

Gränsöverskridande design -- programutveckling i tre länder

Nils-Erik Gustafsson

Att bedriva programutveckling är svårt även när alla inblandade arbetar i samma byggnad. Min erfarenhet är att man helst ska sitta inom "ropavstånd" frånn varandra. Tidigare i år arbetade jag som användbarhetsspecialist i ett projekt som omfattade en svit tillämpningsprogram, avsedda att användas av teletekniker runt om i världen för att styra och ställa med Ericssons AXE-växlar. Programutvecklingen bedrevs denna gång i Irland, Sverige och Finland, tre länder som inte ens befinner sig i samma tidzon, vilket inte precis gjorde det hela lättare.Av projektets 40-talet inblandade arbetade drygt ett dussin med utveckling av användargränssnittsrelaterad kod, till på köpet i två olika programspråk, C++ och Java, och utvecklingen i C++ bedrevs, av historiska skäl, i två olika utvecklingsmiljöer, Visual C++ respektive Borland C++. Möjligheterna att realisera olika användargränssnittslösningar varierade beroende på respektive utvecklingsmiljös "uttrycksfullhet", men ett starkt krav förelåg att åstadkomma en enhetlig familjekänsla mellan de inalles fem tillämpningarna, som i svit kom att kallas "WinFIOL & Tools".För att effektivt och snabbt kunna sprida designbeslut avseende programsvitens användargränssnittsaspekter användes huvudsakligen en allmänt åtkomlig web-sida, som ibland uppdaterades flera gånger per dag, ibland en gång i veckan. Inledningsvis disponerades sidan på enklaste sätt med besluten i tidsordning, men efterhand som informationsmängden ökade kompletterades sidan med en alfabetisk innehållsförteckning.Som ett komplement till informationsspridning via web löstes problem via epost och telefon. Inget är emellertid effektivare än problemlösning på tu (eller tre eller fyra...) man hand.

A case study in user centered design

Richard Whitehand

Sökandebanken is an application developed by AMS (The Swedish Labour Market Board), to provide a Web-based recruitment service. It enables job seekers to register information in a database - their qualifications, experience and other factors of interest to possible employers. Employers can use the service to create a candidate profile for a vacancy they are trying to fill, and then use this profile to search the database for suitable people.Sökandebanken is one of a series of Swedish Web-based employment/recruitment applications provided by AMS, accessed by using the URL: http://jobb.amv.seThe development of Sökandebanken followed a user-centred design process, which may be one of the key reasons to its success. Despite relatively high functionality when compared to other typical internet-based applications (online shopping, internet banking, etc), usability tests have shown that even job seekers who are relatively novice Web users can quickly learn to use the application and expose themselves to online recruiters. Currently there are 4000 employers and 50 000 job seekers registered in Sökandebanken, and each day up to 100 employers and 2500 job seekers use the service - figures which tower over those of competing systems that exist in Sweden.This short paper gives an overview of the user-centred design process that was used in the development of Sökandebanken versions 1 and 2. (At the time of writing, version 1 is that currently available on the Internet which has been running with full public access since April 1997, and version 2 is about to be launched). The different user-centred design activities that were carried out during development are briefly described together with the benefits they had for the development as a whole.

Bo I Framtiden

Mårten Backström, Henrik Brodin, Henrik Fager, Magnus Hirt, Johan Kaving, Elisabeth Karlsson, Zayera Kahn & Malin Westlie

I Sverige bor det nio miljoner invånare. Av dessa bor en övervägande del i lägenhet. Hur kommer deras framtida boende att se ut? Vi valde att försöka ta fram en produkt för den framtida hemmiljön som kan hjälpa oss att rationalisera sysslorna i hemmet och göra bostaden mer funktionell. Vi tror dock inte att det inom en överskådlig framtid kommer att vara möjligt att skapa en enskild produkt som löser dessa problem och samtidigt håller tillräckligt hög kvalitet. Vår vision är istället att låta smarta ting med begränsad funktionalitet samverka för att skapa en helhet med långt vidare kapacitet. Vår produkt är ett system av sådana ting. Vi har under projektets gång gjort två omgångar användarstudier. Vi började med att dela ut en enkät till ett stort antal slumpvis utvalda personer. Huvudsyftet med enkäten var att få en bild av dagens bostadsförhållanden. Med hjälp av de resultat vi fick fram utvecklade vi ett system av smarta ting för det framtida boendet. Användarnas åsikter om detta system testade vi sedan i vår andra användarstudie där vi lät personer forma sin egen dag och hur de skulle vilja att de smarta tingen skulle fungera under denna dag. Detta gav oss idéer och uppslag som påverkade den slutgiltiga utformningen av systemet. Alla våra smarta ting är kopplade till ett informationssystem som kan styras från en "mediavägg". Överföringen av data kan ske enligt den föreslagna och snart accepterade standarden SWAP (Shared Wireless Access Protocol). Våra produkter som utgör detta system är: mediavägg, tapet, larm, telefon, audiosystem, fönster, belysning, klimatkontroll, säng, tvättsystemet, avfallshantering, smart förvaring, matförvaring och badrum.

Smart List

Anders Hellvig, Fredrik Karbing, Lennart Andersson, Pär Lannerö, Odd Möller, & Ying He

Temat för projektet i årets upplaga av KTH-kursen "Användarcentrerad programutveckling" var "Smarta ting för samverkan i hemmiljöer". Vi som står bakom projektet Smart list hävdar att en förutsättning för smarta miljöer är att alla de smarta tingen kan kommunicera - både sinsemellan och med andra, kanske äldre, eller av någon annan orsak mindre smarta ting. Smarta ting måste samverka i hemmiljöer! Vi har utifrån denna insikt, och med en metod som kallas frustrationsanalys, spånat fram produktidén "Smart list". Denna har förfinats med hjälp av både expertsynpunkter och kommentarer från vanligt folk som fått se våra prototyper, och berättat om sinahemmiljöer. Det vi har utformat är alltså inte ett separat smart ting, utansnarare en infrastruktur som gör det möjligt att ha många andra smarta ting i hemmet. Den smarta listen är en kombinerad el- ochkommunikationslist, till vilken man var som helst kan ansluta en adapter, som antingen kan vara ett eluttag eller ett telefonjack, eller någon annan typ av uttag. Adaptern som kan kommunicera digitalt med omvärlden kan i viss mån styra den anslutna apparaten, tillexempel genom att strypa strömtillförseln. Man kan därför faktiskt säga att den smarta listen gör dumma ting smartare!

Forskning om IT och lärande

Jerry Ando

Forskning om IT och lärande i samverkan, FIOL, är ett samarbete mellan Centrum för utbildningsteknik (CUT) vid Umeå universitet, Ericsson, Telia och Svenska IT Institutet (SITI). Projektet är ännu i inledningsfasen och sysselsätter fyra doktorander vid Umeå universitet med motsvarande insats inom SITI. Umeås forskare finns inom Datavetenskap och Informatik. Vi arbetar med att utveckla samarbetet med fler institutioner. Arbetet i FIOL har medvetet utformats så att ytterligare industripartner och forskningsinstitutioner ska kunna ansluta sig under projektets gång. Den inledande projekttiden är två plus två år. FIOLs grundidé är samverkan mellan forskning och industriell tillämpning. Genom en kontinuerlig dialog mellan forskarna, på Umeå universitet och SITI, och projektmedarbetarna vid Ericsson och Telia, ska kunskapen byggas upp fortlöpande under arbetets gång. Arbetet bedrivs inom fem olika forskningsområden med Kunskapsarbete och lärande som den gemensamma överbyggnaden. De fem forskningsområdena:
Kunskapsarbete och lärande
Arbetsmiljö, organisation och införandestrategier
Kognitiva verktyg
Presentation och interaktion
Informationsstrukturer

INTERACTION DESIGN COURSE - Institute of Design, Umeå Univsersity

Mike Stott

As the fields of computing, communication and entertainment merge, designing understandable products and services is rapidly becoming a major issue for product developers and designers. Enormous advances in information technology have already provided us with information-based products such as mobile telephones, automobile guidance systems and digital cameras where complexity of technology has also meant complexity of use, often causing confusion and frustration for users. In many cases, user experience of a product or system is becoming more a function of the software rather than the external form, making the "behavioural" characteristics of the product a central issue for development and marketing. Industrial design education and practice has traditionally focused on the qualities of the three-dimensional object. The emphasis has been on "object-orientated design" intent on creating improved versions of existing products. A shift of focus is occurring from this "product-as-object" approach towards the notion of "product-as-event" where dynamic and behavioural product qualities are becoming increasingly important. This shift of focus requires additional elements in the education of industrial designers. Graphic design and cognitive psychology are becoming essential disciplines as well as a thorough understanding of information and communication technologies.

Cognitive Tools For Learning

Anders Broberg

The information and knowledge society is already a reality. Today, there are many people who could be called knowledge workers, and in a scenario for the future the number of people professionally involved in producing, consuming, processing, and managing information will increase. Information overload is already a serious problem that we and especially the knowledge workers must become accustomed to, and learn to live with. We need tools that make it easier to act in this new world of information and knowledge. This paper discusses what kinds of tools one should fill the knowledge worker's toolbox with, in particular for a special category of working environment and of knowledge workers: learning environments, teachers, and learners. The educational situation in the information society will require an educational system that takes better care of the situation for every particular person != the educational system must be more individualised. This implies a learning situation where the learners work with the material (topic) by using cognitive tools having control over their own situation. Also, it is a necessity that the learning environment consists of tools that support them in their learning processes; tools for constructing, processing and observing information, data, and knowledge. But also tools to establish and maintain focus, manage information overload, and to communicate are examples of the kinds of support that the learning environments must offer. I believe that a "marriage" between the phenomenological approach and information technology will meet the requirements.

Teachers, teaching and Computers

Jan-Erik Moström, David Carr

Today there is an increasing demand on educational institutions to "produce" more people that have a higher education. Interestingly enough, the resources for educational institutions in Sweden are at the same time diminishing, forcing them to look into new more cost effective ways of teaching. By using computer technology many hope to find a more efficient way of teaching without sacrificing the quality.
We have concerned ourselves with one aspect of this technology – what tools are needed to produce online course material and how should they work. As a first step to begin to understand these requirements we have made a number of informal interviews with teachers at Luleå University of Technology.
The interview indicates that an authoring tool for teachers should be able to handle different versions of documents, searching, reuse and patterns. We are now in the initial phase of a project that aims to explore this functionality further.

VideoCafe - Virtual Espresso-Cafees and Semi-Located Communities

Konrad Tollmar-Eriksson, Didier Chincholle, Britt Klasson, Thomas Stephanson

This paper summaries our studies of public media spaces. The reasons for utilizing public social places can be derived from a hypothesis that individuals are empowered - even when working apart - by opportunities for light informal interaction. The re-use of social places for video-communication is examined through a set of full-scale prototypes that were used and assessed over extensive periods of time. The informal observations and reflection in design of these places have been supplemented by formal studies. We found that great care needs to be taken when designing these places from an architectural point of view. For some of the places, we would like to suggest using architectural features when altering the room rather than technology. In other settings, media altering might be more efficient

Människan och tekniken i centrum

Iordanis Kavathatzopooulos, Jan Gulliksen

Den tekniska utvecklingen ger stora möjligheter till kommunikation och samverkan mellan människor inom många nya områden. Tekniken utvecklas till att möjliggöra tidigare omöjlig kommunikation och samarbete på distans. Vi människor å andra sidan är samma varelser som vi alltid varit. Vår kapacitet och våra färdigheter är anpassade för naturlig och nära kommunikation och samarbete. Men vi kan också lära oss nya saker, särskilt sådana som vi finner viktiga för vårt liv; och den moderna IT/KT är en sådan sak. Människor och teknik måste anpassas till varandra. Tekniken måste göras sådan att vi kan använda den så som det är tänkt. Den får inte vara för svår, abstrakt, tråkig, och ogenomskinlig utan den måste vara konstruerad på ett sätt som gör den naturlig för oss att använda. Men tekniken har också ett syfte. Vi vill ha den för att vi finner den nödvändig, och den måste designas så att den blir ett effektivt hjälpmedel. Att koncentrera sig antingen på människor eller teknik är inte den bästa lösningen. Teknisk design och kompetens- och organisationsutveckling hör ihop. Det finns väl utvecklade teorier och analysmetoder för den tekniska resp. den beteendevetenskapliga sidan, men nu behöver vi tvärvetenskapliga teoretiska synsätt och integrerade metoder för att kunna sätta både människan och tekniken i centrum, särskilt lärande och kompetensutveckling.

Smarta ting & miljöer på CID

Konrad Tollmar-Eriksson

Man har länge debatterat hur framtiden i våra hem kommer att gestalta sig i och med datorernas intrång. Tills nyligen var de flesta visioner kring denna dator relativt traditionell, som en vanlig kontorsdator med bildskärm. Idag ser vi en "ny bild" där datorer i många olika former kommer att ständigt finnas tillgängliga - kanske hundratals eller tusentals, i våra hem, i bilen, på resan, och på fritiden. I denna introduktion till forskningsprojektet Smarta ting & miljöer på CID kommer vi att kort beskriva hur vi ser på detta område, både vad det gäller innehåll såväl som metodik.

Digital Worlds - a project at CID

Sören Lenman

The presentation will give an overview of "Digital Worlds", one of three main projects at the Centre for User-Oriented IT-design (CID) at the Royal Institute of Technology in Stockholm (KTH).
The World Wide Web has rapidly evolved from a tool for presenting information in a hypermedia document format to an interactive medium for information presentation, communication, cooperative work, and virtual communities. The aim of the Digital Worlds project is to gain and communicate knowledge about how to design such worlds, how to make them available and overviewable, and how to encourage communication and to convey a sense of community.
The Digital Worlds project consists of three sub-projects: "Information Design for Digital Networked Media", which aims at developing and transfering knowledge about design, taking the concept "Narration" from film and theatre as its point of departure; "Digital Worlds on the World Wide Web", in which advanced applications for information presentation, communication and cooperative work on the WWW are created and studied in use; and "Digital Environments and Advanced Interaction", which aims at creating new, advanced solutions for representation, interaction and communication between people.
Currently the main focus of the Digital Worlds project is on multi-user worlds with 3D-representation. The presentation will be centered on highlights from a few of the many activities within the project. More information about the project and its activities can be found at http://www.nada.kth.se/cid/.

exPLAINer

Niklas Andersson

Syftet med projektet var att undersöka hur lindrigt förståndshandikappade vuxna med eget boende kan dra nytta av dagens och framtidens informationteknologi, för att underlätta deras vardag och göra dem mer oberoende av hjälp från andra. Ett av de största hindren som lindrigt förståndshandikappade med eget boende har är att klara vanliga vardagssituationer i hushållet. För att exempelvis klara av att tvätta sina kläder behövs alltid personell insats för att sköta maskiner. Om den förståndshandikappade själv kan sköta maskinerna skulle dennes självkänsla och oberoende öka betydligt. Dessutom skulle de personella resurserna kunna omfördelas till social verksamhet, vilket är mycket vikitgare för den handikappade. Lösningen jag kom fram till var en "smart tvättstuga" med ett personligt och anpassningsbart användargränssnitt för varje användare. Min idé var att göra tvättstugan till ett rum där alla apparater är sammankopplade och har stora lättavlästa skärmar med ett skräddarsytt gränssnitt för den förståndshandikappade användaren. Apparaterna förklarar för henne vad tvättråden betyder och hur hon ska agera. Systemet övervakar också hennes agerande passivt. Eftersom tvättstugan är allmän, aktiveras bara den förståndshandikappades gränssnitt när hon själv är i lokalen. Hennes närvaro registreras via en vanlig kortläsare vid dörren. I och med detta kan informationen presenteras på ett så pass konkret sätt att den förståndshandikappade själv kan använda tvättstugan, utan oönskad assistans från hemhjälp eller anhöriga.

Portable support for patroling policemen

Russell Kroll

The goal of this project is to demonstrate how diverse tasks such groupcommunication, data base searching, documentation and access to distributed abstract information can integrated into a single wearable terminal. This project will focus on how wearable information technology can facilitate police work. Due to the variety of information needed for law enforcement officers and the importance of mobility, police applications offer an ideal context for the development of wearable terminals and their support infrastructure. Once demonstrated in the context of police work, it will be apparent how similar technologies can be generalized to satisfy mass market applications.Wearable technology will aid police officers by automating many paper based tasks, including incident reports and citations. New forms of information such as digital images combined with immediate access to data bases will give law enforcement agencies new tools and advantages previously unavailable. The familiar radio, clip board and ticket book as well as car mounted terminals can be replaced with a single, more functional device. Redundant equipment will be minimized. A wearable for police should be an integral part of the officer's uniform. When not in use a clothing based terminal will assume a background or passive role but always remain close at hand

Senast uppdaterad: 2001-02-13