Keynotes

"Användaren heter Rosa: Erfarenheter från ko-dator interaktion"
Gösta Forsén och Fredrik Ruda från DeLaval International AB berättar om VMS, ett system för frivillig mjölkning.

Sammanfattning:
Datorer tränger in överallt. Nu är även ladugården fylld av datorer. Mjölkbonden använder, förutom PCn för management, en rad andra datorstyrda apparater (fodervagnar, mjölkningsrobotar m.m.). En medarbetare till bonden som får ta ett allt större ansvar för driften är den enskilda kon. Det är upp till varje ko att se till att hon mjölkas, äter och vilar. För att klara av detta har varje ko ett id-halsband som hon "visar upp" för foderautomater, automatiska sorteringsgrindar och mjölkningsrobotar. Alla dessa datorstyrda apparater måste uformas efter en kos förutsättningar. Istället för MDI har vi alltså här problemet att utforma en "KDI" (Ko-dator-interaktion).

Gösta Forsen och Fredrik Ruda kommer från DeLaval International AB. DeLaval International AB utvecklar, tillverkar och säljer utrustning för mjölkproduktion. Fredrik och Gösta jobbar med VMS (Volontary Milking System) -- system för frivillig mjölkning -- där mjölkningen är helt automatiserad, och kon själv bestämmer när det är dags att bli mjölkad.

Gösta Forsen är civilingenjör från Luth D-linje kompletterat med MBA utbildningen med inriktning mot IT från Handelshögsklolan i Stockholm. Gösta har jobbat med produktutveckling i c:a 10 år med olika roller. Gösta arbetade som tekniskchef för VMS under perioden juni -96 till jan -01. Göstas nuvarande roll är ställföreträdande affärsområdeschef för VMS.

Fredrik Ruda är civilingenjör från KTHs D-linje och har jobbat som projektledare och konstruktör på DeLaval International AB i fyra år. Fredrik har utvecklat ett pekskärms-användargränssnitt för DeLavals mjölkningsrobot och ett kotrafiksystem (grindstyrning) för frivillig mjölkning.

"Från MDI till interaktionsdesign"
Jonas Löwgren, professor i interaktionsdesign vid Malmö Högskola, tittar bortom MDI mot interaktionsdesign.

Sammanfattning:
Människa-datorinteraktion är ett område med mycket goda avsikter: att göra människors datoranvändning bättre. Vi kan också se hur man under nittiotalet har börjat lyckas kommunicera dessa avsikter till branschen och marknaden. Det finns konsultfirmor som lever på MDI-kompetens. De flesta IT-företag har användbarhetsspecialister anställda. Olika webbplatsers användbarhet diskuteras i kvällstidningarna.

Då så. Vad är problemet?

Folk använder inte så ofta sina datorer helt ensamma, helt ostörda, helt självständigt. Folk använder inte så ofta sina datorer för att bara maximera sin arbetsgivares nytta. Folk arbetar inte så ofta med bara en uppgift i taget. Folk har inte så ofta uppgifter med klara, tydliga och omedelbara mål. Folk brukar i allmänhet inte kunna stänga av sina sociala, kulturella, etiska och estetiska sensibiliteter bara för att de använder en dator.

För att ta några exempel. I det här föredraget vill jag argumentera för en bredare syn på uppgiften att utforma interaktiva systems brukskvaliteter. Det leder till en disciplin som jag kallar interaktionsdesign.

Interaktionsdesign är en designdisciplin som spänner över flera traditionella kunskapsområden. Konsekvenserna för utvecklingsprocessen och utbildningsprocessen är ganska stora. Jag diskuterar i föredraget interaktionsdesignens ställning i praktisk systemutveckling, interaktionsdesignerns roller och uppgifter, samt frågor om utbildning i interaktionsdesign. Genomgående försöker jag använda mina egna exempel för att illustrera centrala poänger.

Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid Malmö högskola och forskningschef vid Animationens hus i Eksjö. Han har forskat, undervisat och praktiserat interaktionsdesign sedan slutet av åttiotalet i akademiska och industriella miljöer. Just nu sysslar han mest med att utforska området interaktiv animation och att reflektera kring interaktionsdesignens grunder i relation till annan designteori.

"Användarnas pris"
Professor Yngve Sundblad, KTH, berättar om goda exempel på datorstöd
på arbetsplatser.

Sammanfattning:
De senaste två åren har LO, i samarbete med TCO och CID på KTH, inbjudit användare "på golvet" på arbetsplatser att nominera datorstöd de tycker är bra till "Användarnas Pris".

Dessa nomineringar, ett drygt 20-tal vardera året, har utvärderats efter vissa kriterier, med gott datorstöd i fokus, vid besök, intervjuer och med enkäter. Ur detta vaskades fram ett antal finalister varefter en jury, med KTHs rektor som ordförande, valde en segrare och en med hedersomnämnande ("tvåa").

2000 vann arbetstidsplaneringssystemet TimeCare nominerat av akutmottagningen vid Falu lasarett med produktionsflödeskontrollsystemet Guidelight på Volvo Bulycke som tvåa.

2001 vann ett av Kværner utvecklat simulerings- och utbildningssystem vid Gruvöns pappersbruk med ett egenutvecklat handläggarstödsystem vid försäkringskassan i Skåne som tvåa.

Jag presenterar ett antal av de nominerade goda exemplen på datorsystem i arbetslivet och diskuterar kriterier och observationer av gemensamma drag och andra betingelser.

Yngve Sundblad är professor i datalogi, särskilt människa-datorinteraktion, vid NADA, KTH. Han är föreståndare för kompetenscentrum CID, Centrum för användarorienterad IT-Design, där industri, användarorganisationer, forskare och doktorander från många discipliner, bl.a. industridesign, filmvetenskap, kommunikationsvetenskap, psykologi, pedagogik, etnografi, socialantropologi, datalogi och sensorteknik, samverkar i studium och utformning av datortillämpningar för bred användning.