Session 1 - Användbarhet i praktiken

Arbetsmiljö och utformning av datorstöd [pdf]
Carl Åborg, Jenny Persson, Inger Boivie, Institutionen för IT, avdelningen för MDI, Uppsala Universitet

Av kontorsanställda i Sverige använder ca. 80% av kvinnorna och 60% av männen dator minst hälften av sin arbetstid. Samtidigt kan vi se en ökning av datorrelaterade hälsoproblem hos användarna. De viktigaste problemen är bundenhet till datorn, känslan av att vara styrd samt ökad stress hos de kontorsanställda. De vanligaste symptomen och besvären är ögontrötthet, belastningsskador som musarm och värk i nacke och axlar samt stressrelaterade psykosomatiska besvär. Trots att det finns kunskap om besvär vid datorstött arbete, om riskfaktorer och orsaker, liksom om vad som kan göras för att undvika eller reducera problemen, blir situationen inte bättre.

Det finns ett behov av att föra in arbetsmiljökompetens i systemutvecklingsprojekten. Vare sig systemutvecklare, användbarhetsexperter eller användare har i dag den kompetens som krävs. Inte heller räcker det traditionella sättet att arbeta med arbetsmiljöfrågor, med t ex utvärderingar och modifieringar i befintlig miljö och av befintligt datorstöd. Under hösten planerar vi att testa våra hypoteser inom ramen för det s.k. VERKA-projektet, som bedrivs inom Skatteförvaltningen och Socialförsäkringsadministrationen. Vi vill bl.a. angripa ett känt arbetsmiljöproblem, delvis orsakat av brister i datorstödet, som ett designproblem. Genom att analysera problemet, utforma förslag till lösning samt utvärdera lösnings-förslagen ur både användbarhets- och arbetsmiljö-synvinkel, kan vi undersöka hur arbets-miljöfrågor kan integreras i en designprocess.

[Upp]

Beställar- och leverantörsinteraktion i systemutveckling [pdf]
Emma Borgström Psykologiska inst. Stockholms universitet Stockholm, Henrik Artman IPLab, Nada KTH Stockholm Stefan Holmlid Ericsson Radio Systems, LinLab, Linköping

Beställarkompetens är ett nytt begrepp menat att fokusera beställarens roll i systemutveckling för användbara system. Med beställarkompetens menar vi förmågan att plane-ra, formulera, kommunicera och övervaka en systemupphandling och systemutvecklingsprojekt utifrån ett perspektiv som ser verksamheten i termer av aktivitetsnivå och utvecklingspotential. Hög beställarkompetens kan sägas vara en förutsättning för att leverantören ska kunna producera god användbarhet i datorsystemen. Syftet med denna fallstudie är att studera hur beställare respektive leverantör resonerar kring olika aspekter av systemutvecklingen samt hur resonemangen tar sig uttryck i deras agerande. Detta har gjorts genom deltagande observationer av ett systemutvecklingsprojekt samt genom in-tervjuer med beställaren och leverantören av systemet. Trots bra föresatser uppstod en del problem i systemutvecklingsprocessen. Detta berodde bland annat på otydlig krav-specifikation, otillräcklig tidsplanering samt bristande kommunikation.

[Upp]

Så gör du mobilt Internet mer användbart.
Släng ut teknikerna och använd sunt förnuft![pdf]
Tina Alfonsson, Usability Consultant, Bodil Wennerlund, Information Architect, Ericsson Radio Systems AB, Mobile Internet Solutions, Stockholm

Artikeln ger en bild av mobila användare och beskriver generella för- och nackdelar med wap- och sms-tjänster. Den bygger dels på en studie av ett tiotal svenska mobila tjänster, dels på författarnas praktiska erfarenheter av att arbeta med utveckling och MDI för mobilt internet. Dagens mobila tjänster beskrivs som ostrukturerade och dåligt synkroniserade med webben. Utveckling av speciellt wap-tjänster beskrivs som teknikdriven och i avsaknad av användarmedverkan. De brister i användbarhet som beskrivs i artikeln kan emellertid åtgärdas relativt enkelt genom att använda MDI-metoder och inte minst sunt förnuft. Artikeln avslutas med konkreta riktlinjer och ett antal tips för att säkerställa att framtidens mobila tjänster blir mer attraktiva och lättanvända.

[Upp]

Utvärdering av onlinehjälp[pdf]
Anna Eklund, Enea Redina AB, Uppsala

Onlinehjälp är en viktig del av ett datorsystem. Trots det är kvaliteten på onlinehjälpen ofta så låg att användarna inte vill använda den. Man behöver ställa krav på onlinehjälpens användbarhet och säkerställa den genom att regelbundet utvärdera onlinehjälpen. I denna artikel presenteras kriterier för heuristisk utvärdering av onlinehjälp. Kriterierna är formulerade som riktlinjer för hur onlinehjälp bör se ut och fungera. I artikeln beskrivs även ett praktiskt exempel på hur heuristisk utvärdering av onlinehjälp användes i kombination med utvärdering med användare. Resultaten från utvärderingarna visade att många av de användbarhetsproblem som noterades i den heuristiska utvärderingen även identifierades i utvärderingen med användare. Att kombinera heuristisk utvärdering med utvärdering med användare upplevdes som positivt. Detta för att man vid den heuristiska utvärderingen går igenom onlinehjälpen i sin helhet och får en uppfattning om onlinehjälpen på en övergripande nivå. I utvärderingen med användare kan man sedan fokusera på de största problemområdena och samla tillräckligt med detaljinformation för att kunna göra en så bra omdesign som möjligt. Kriterierna i heuristiken kan även användas som checklista vid utveckling av onlinehjälp och fungerar då som hjälpmedel i kravställandet.

[Upp]

Session 2 - Utformning och mobilitet

Videomaterial på Designerns Bord: ett gripbart
gränssnitt för hantering av videomaterial [pdf]
Tomas Sokoler, Håkan Edeholt, Martin Johansson, Interaktiva Institutet, Malmö

Artikeln presenter ett VideoBord med några VideoKort. VideoBordet är ett mötesbord som möjliggör kollaborativ utforskning och bearbetning av videomaterial under designsessioner via ett gripbart gränssnitt för många användare. VideoKorten är papperskort med en stillbild och text som tillsammans representerar viktiga nyckelsekvenser i videomaterialet. Respektive nyckelsekvens kan spelas upp genom att en knapp, som finns monterad på varje VideoKort, trycks in av någon deltagare i design sessionen. VideoKorten kan ligga utspridda på VideoBordet tillsammans med andra fysiska objekt. Därigenom kan mötesdeltagarna blanda "länkade" fysiska representationer av videomaterial med andra fysiska artefakter under brainstormsliknande designsessioner. Därigenom hanteras den utmaning som ligger i att blanda videons lite ogripbara och kortlivade karaktär med fysiska artefakters mer bestående och påtagliga gripbarhet. Implementeringen bygger på passiva RFID-taggar (Radio Frequency Identification) som är permanent monterade på varje enskilt VideoKort. RFID-taggen är dock modifierad så att aktivering enbart sker genom att användarna, via en knapptryckning på respektive kort, explicit ger uttryck för att man önskar få den speciella videosekvensen uppspelad. Preliminära observationer under en design workshop indikerar att den direkta fysiska manipulationen av VideoKorten tillsammans med dess direkta koppling till respektive videosekvens möjliggör den mix mellan fysiska artefakter och digital video som eftersträvades.

[Upp]

Kontextualiserad video för kontinuerligt lärande inom intensivvården
[pdf för skärm] [pdf för utskrift]
Per-Anders Hillgren, Erling Bjarki Björgvinsson, Interaktiva Institutet, Malmö

Kontextualiserad video för kontinuerligt lärande inom vården redovisar hur IT-stöd i form av små mobila gränssnitt skapar nya möjligheter för dagligt lärande inom vården. Genom att studera arbetssituationen för personalen på en intensivvårdsavdelning och genom att engagera dem i olika workshops utforskades deras behov av lärande. Resultatet pekade på att lärande som var kopplat till det dagliga arbetet var viktigt och att mycket av lärandet bestod av ett ömsesidigt utbyte av erfarenhet. Ett antal utforskande experiment visade sedan på att egenproducerade videofilmer är ett lämpligt medium för att stödja ett sådant utbyte. För att filmerna ska utvecklas med organisationen förespråkas att de produceras och administreras av personalen. Genom att personalen filmar varandra i olika vardagliga lärosituationer får filmerna en närhet till den etablerade lärandekulturen. För att filmerna ska fungera i det dagliga arbetet behöver de även vara nära tillhands i den dagliga arbetsmiljön samt komma nära intill de arbetsmoment som ska stödjas. Detta kan möjliggöras genom att filmerna kan spelas upp i en handdator som läser av länkar till filmerna i form av streckkoder som är utplacerade i arbetskontexten.

[Upp]

Avskaffa användbarhetsarkitekten. Reflektioner
kring en användbarhetsarkitekts vardag 2001 [pdf]
Pelle Mårtenson, Softronic AB, Stockholm

I dag tvingas många användbarhetsarkitekter lägga ner alltför mycket energi på att argumentera för sin egen existens inför kunder och medarbetare. Användbarhet efterfrågas inte i så stor omfattning att det har blivit en naturlig del i varje systemutvecklingsprojekt.

Ett alternativ till att försöka sälja in och argumentera för användbarhet är att tvinga in ett användarcentrerat arbetssätt i utvecklingsprocessen och ändra tillgången i stället för efterfrågan. På så sätt slutar man att erbjuda oanvändarcentrerad systemutveckling som ett alternativ till kunderna.

En strategi för att lyckas med detta är att smyga in ett användarcentrerat tankesätt tidigt i IT-utbildningarna och få utvecklarna att ta större del i användbarhetsarbetet. En annan är att användbarhetsarkitekter tar över arbetsuppgifter som traditionellt har legat hos tekniker.

Lyckas det kan dagens användbarhetsarkitekt avskaffas och en ny träda i kraft, en som inte ägnar dyrbar arbetstid åt att försvara sitt existensberättigande, utan designa användbara IT-system tillsammans med användarna, kunden, och utvecklarna.

Artikeln är skriven utifrån erfarenheter av användbarhetsarbete i IT-konsultindustrin.

[Upp]

Mobilitet: Människor, artefakter och information [pdf]
Tomas Lindroth, Christian Östlund, Laboratorium for Interaction Technology, Högskolan Trollhättan/Uddevalla.

Vi är idag mycket rörliga, kanske mer än någonsin vilket gör att arbete inte längre är koncentrerat till den anställdes egna skrivbord utan sker allt mer i korridorer, konferensrum, flygplatser och på golfbanan. Gränsen mellan vad som är fritid och arbete blir därmed svårare att dra. Denna föränderliga miljö kräver nya hjälpmedel för att bedriva ett effektivt och socialt betonat arbete. För att analysera behov och möjligheter med IT (Informationsteknologi) i dessa situationer fordras en god förståelse för mobilt arbete och kompetensutveckling. Artikeln presenterar två ramverk och teorier från MDI-området som behandlar mobilitet. Tillsammans med två fallstudier diskuterars och jämförs begrepp som används i samband med mobilitet och flexibelt arbete. Utifrån fallstudier och teorier diskuteras likheter och skillnader i befintliga ramverk. Gemensamt för de båda teoretiska ramverken är att de försöker ge svar på frågorna vad är det som är mobilt och hur är det mobilt, medan frågan varför inte tas upp. Svaret på frågan varför aktörer/information är mobila är viktig då även den ger relevanta indikationer till hur Mobil IT (mIT) bör designas.

[Upp]